Planprocessen
En detaljplaneprocess kan starta på olika sätt. Ofta kontaktar markägare eller exploatörer kommunen då en ny detaljplan behöver tas fram för att ett byggprojekt ska kunna genomföras. I andra fall kan kommunen själv initiera en detaljplan.
Under planprocessen prövar kommunen hur det är lämpligt att använda marken utifrån olika förutsättningar och frågeställningar. Det är en demokratisk process där allmänhet, myndigheter, kommunala nämnder, organisationer och andra berörda får lämna synpunkter på planförslaget. I arbetet görs avvägningar mellan allmänna och enskilda intressen.
Vem som helst får lämna synpunkter på en detaljplan under tiden den tas fram. Det kan du göra vid olika skeden under planprocessen.
Planprocessens olika steg
Ett planbesked och en ändring av detaljplanen behövs alltid när en markägare eller exploatör vill bygga nya bostäder, verksamheter eller genomföra en ändring som strider mot den aktuella detaljplanen. I ett planbesked meddelar kommunen om det finns avsikter att inleda en planprocess för att göra det möjligt för den åtgärd som ansökan gäller. Kommunens ställningstagande baseras på bland annat översiktsplan, det allmänna intresset och behov.
Det är sedan kommunstyrelsen som fattar beslut om att ett detaljplanearbete ska påbörjas eller inte, ett så kallat planbesked.
I planbeskedet står det om kommunen väljer att påbörja ett planarbete. Det ska också framgå när detta arbete bedöms ha lett fram till en antagen detaljplan. Om kommunen inte avser att inleda planarbete ska skälen för det redovisas i planbeskedet. Du får betala för planbesked (och sedan för detaljplanearbetet) enligt gällande taxa. Det är inte möjligt att överklaga planbesked.
Kommunens planprioritering
Kommunens utveckling styrs bland annat av en planprioritering.
Genom att prioritera i vilken ordning planer ska tas fram kan kommunen verka för att tillgodose invånarna god service, handel, bostäder, verksamhetsmark och grönområden.
