Invasiva arter

Jätteloka är en stor och kraftig växt med tjock ihålig stjälk som kan bli 1,5-4 meter hög. Bladen är stora och flikiga och blomman är stor och vit. Alla delar hos jättelokan är giftiga och växtsaften kan orsaka hudinflammation vid direktkontakt. Jätteloka finns med på EU:s lista över invasiva främmande arter vilket innebär att det är markägarens ansvar att bekämpa och minska spridningen av växten.

Den inhemska, mindre björnlokan räknas varken som invasiv eller som främmande.

Vad gör kommunen åt jättelokan?

Jättelokan trimmas ner tre gånger per år på kommunens mark. Vi kontrollerar om det finns blomställningar vilka i så fall plockas vid behov. Är bestånden mindre kapas rötterna med spade och på så vis tröttas bestånden ut. Större bestånd röjs ner.

Vad kan du göra för att minska spridningen?

Naturligtvis planterar du inte eller överlåter växten till andra. Jätteloka är en art som är finns på EU:s svarta lista över invasiva arter vilket innebär att det inte är tillåtet att plantera, sprida eller sälja dessa arter.

Så här kan du försöka bekämpa jättelokan:

• Plocka blommorna kontinuerligt under sommarens blomperiod. Det är en bra metod för att hålla nere och bli av med små bestånd.
• Rotkapning med vässad spade. Det är också mycket effektivt för små bestånd. Gräv upp hela roten och lägg på tork. Detta utförs innan blomning med uppföljning några veckor senare.
• Röj ner de små vårplantorna innan de hinner blomma.
• Täck över växtplatsen med en presenning och kväv växterna.

Jättebalsamin är en snabbväxande ettårig växt som är omkring 1,5 till 2,5 meter hög. Blommorna på jättebalsamin är vackert rosa/vita och blommar mitt i sommaren. Den bildar snabbt stora och täta bestånd och kan skicka ut sina frön upp till fem meter bort. Jättebalsamin har pekats ut som en av de mest problematiska invasiva arter vi har i Sverige.

Jättebalsamin ingår i EU:s lista över invasiva främmande arter vilket innebär att du som markärgare ska se till att jättebalsamin inte sprids vidare från din mark.

Vad gör kommunen åt jättebalsamin?

Stora ytor slaghackar vi ner. Vid mindre bestånd innan blomning drar vi upp plantorna och låter dem torka på plats. Jättebalsamin finns på stora kommunala områden och på intilliggande privata fastigheter vilket gör den svårt att bekämpa.

Vad kan du göra för att minska spridningen?

Eftersom jättebalsamin endast sprids med frön och är en ettårig växt går det att hindra utbredningen av den tämligen enkelt, om det görs i tid.

Riv upp hela växten med rot och allt. Detta är väldigt enkelt med just jättebalsamin. Om de inte gått i blom kan växtdelarna ligga kvar, torka, för att sedan komposteras.

Blommar de eller bär frön ska de läggas i en tätsluten sopsäck och eldas upp, alternativt lämnas in till återvinningscentral för förbränning. Kontakta personal på plats för att möjliggöra bästa hantering. Se till att sopsäckarna är tätt slutna vid transport.

Parkslide som även kallas falsk bambu är en växt med extrem tillväxttakt, den kan växa ett par decimeter per dygn. Där den etablerat sig bildas täta buskage inom bara något år. Parkslide är en väldigt invasiv art som skapar stora problem. Arten finns dock inte med på EU:s lista över arter som fastighetsägaren har en skyldighet att bekämpa.

Vad gör kommunen åt parksliden?

I dagsläget gör vi ingenting eftersom det inte finns några bra metoder för att utrota den. De metoder som finns kan sprida plantan vidare och förvärra situationen.

Vad kan du göra för att minska spridningen?

Naturvårdsverket säger att det i dagsläget inte finns några bekämpningsmetoder som de med säkerhet kan rekommendera eller garantera kommer fungera i alla situationer mot parkslide. Metoder som har visat sig fungera i vissa lägen kan i andra situationer resultera i ökad spridning och förvärrade problem.

Om parkslide inte är ett problem på växtplatsen eller breder ut och sprider sig rekommenderar Naturvårdsverket därför att du väntar med åtgärder. Under tiden är det klokt att ha växten under uppsikt för att se så att den inte sprider sig.

Vresros är en rikt grenig och tätt taggig ros med stora vita till mörkt rosa blommor samt stora från ändarna plattade nypon. Den kan bli upp till två meter hög. Växten skjuter rikligt med rotskott och bildar svårgenomträngliga snår.

Vresrosen, Rosa rugosa, är en väldigt invasiv art som skapar stora problem. Observera att det endast är denna art som betraktas som invasiv. Arten går att känna igen genom att den har enkla blommor. Det finns sorter och hybrider av vresros som inte är invasiva. Arten finns dock inte med på EU:s lista över arter som fastighetsägaren har en skyldighet att bekämpa.

Vad gör kommunen åt vresrosen?

Vi försöker att slaghacka vresrosen på högsommaren mellan blomning och utvecklad fröställning och på det sättet matta ut den. Detta görs på ytor längst kusten.

Vad kan jag göra för att minska spridningen?

Först och främst ska du undvika att plantera vresros. Sprid inte fröna och var försiktig vid hantering av rotdelarna eftersom den även sprider sig den vägen. Små eller få plantor bekämpar du ganska enkelt genom att gräva upp dem. Var noga med att få upp rötterna. Tar du bort den ska du inte göra dig av med den i naturen.